Författare: sandrastawreberg

På resan norrut följde vi Soca river. Den är kallas också de turkosa floden.

Idag hade vi inga planer. Så vi vässade alla pennor, badade, räddade några bin, ritade landskap, utforskade omgivningarna, pallade aprikoser, badade och åt kvällsmat på Briska Hisa…

Väl hemma igen drog det värsta åskoväder in, men också det vackraste.

Över bergen och genom vinodlingar. Vi körde till Adriatiska havet och Grado. En liten mysig kustort men som tog oförskämt mycket betalt för att vi stackars svettiga turister skulle få besöka stranden. Men sen förlät vi dem när vi märkte att de måste värmt upp det salta vattnet – vi har aldrig upplevt ett så varmt hav. Och eremitkräftorna var så många att de stod för minst en timmes underhållning. Sen var vattnet så klart, himlen så blå och glassen så gudomlig att vi tyckte det var en rätt lyckad dag i alla fall,

Klockan 04.15 hördes det ett oväsen, 06.30 gick jag ut och de hade monterat en lyftkran… och hade börjat byta tak hos grannen.

Idag åkte vi norrut, till distriktet Kojsko. Vi var till och med i Italien idag, i 5 minuter. Berg och dalar, nu omgivna med vinodlingar. Men inga affärer. Tur att vårt nya guesthouse hade både mat, pool och en otrolig utsikt.

Ett slott byggt på 1200-talet, absolut värt ett besök. Smala branta trappor, tortyrkammare, grottgångar, gömda rum och öppna fönster i alla rum, allt en barnfamilj kan önska dig att se, speciellt med en mycket klättrig sexåring.😅

Ljubljana är Sloveniens huvudstad och dess största stad. Med 280 000 invånare är det en av Europeiska Unionens minsta huvudstäder men lagom stor för oss.

Litet men mycket uppskattat.